När vårdens digitalisering diskuteras kretsar mycket kring journalsystemet. Det är förståeligt. Journalen är navet i den kliniska dokumentationen och en grundförutsättning för patientsäker vård. Men för vårdbolag som vill växa hållbart, förbättra tillgänglighet och stärka lönsamheten finns en minst lika viktig fråga: vilka digitala stöd behövs runt omkring journalen?
Det är ofta där den verkliga utvecklingskraften finns. Mjukvara för kapacitetsplanering, patientkommunikation, remisshantering, bemanning, beslutsstöd, samtycken, uppföljning och ekonomisk analys kan göra stor skillnad både operationellt och ekonomiskt. I Sverige pågår nu också en tydlig utveckling mot mer sammanhängande digital infrastruktur, där olika stödsystem ska kunna samverka bättre utan att allt måste byggas in i själva patientjournalsystemet.
Den svenska utvecklingen visar att digitalisering i vården inte längre främst handlar om att byta eller modernisera journalplattformar. Fokus flyttas i stället mot hur olika typer av stöd kan kopplas samman i ett större ekosystem.
E-hälsomyndigheten driver arbetet med en nationell digital infrastruktur för hälsa, vård och omsorg. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för säkert informationsutbyte mellan olika aktörer, och samtidigt möta kraven i det europeiska hälsodataområdet, EHDS. Under 2025 har myndigheten bland annat arbetat vidare med ett nationellt råd för interoperabilitet och aviserat en utvecklarportal för att underlätta för leverantörer och vårdgivare att ansluta nya lösningar.
För vårdbolag är detta viktigt av ett enkelt skäl: framtidens konkurrenskraft avgörs inte bara av den medicinska kvaliteten, utan också av hur väl verksamheten kan styras, följas upp och skalas med hjälp av rätt digitala verktyg.
Flera typer av mjukvara utanför journalsystemet får nu en tydligare roll i svensk vård.
Tillgänglighet är en av vårdens mest affärskritiska frågor. Det gäller både patienter, vårdpersonal och beställare. Därför blir system för schemaläggning, produktionsplanering, remissflöden och kapacitetsuppföljning allt viktigare.
SKR beskriver till exempel utveckling kring prognosticerade väntetider i den specialiserade vården, där målet är att ge bättre överblick över var väntetiderna är kortast redan när remiss skrivs. Det pågår också arbete med nationell vårdförmedling för att synliggöra tillgänglig kapacitet hos andra vårdgivare.
För ett vårdbolag kan sådana lösningar ge flera effekter:
Detta är i grunden en operativ fråga, men effekten är också tydligt ekonomisk. En verksamhet med bättre kontroll på kapacitet kan ta emot fler patienter med samma resurser, eller använda bemanningen mer effektivt.
En annan tydlig utveckling i Sverige är att patientkommunikation i allt högre grad hanteras i separata digitala tjänster, snarare än direkt i journalsystemet.
Inera beskriver 1177 som ett gemensamt ekosystem för både invånare och vårdprofession. Där finns bland annat 1177 stöd och behandling, som gör det möjligt att erbjuda digitala behandlings- och stödprogram, och 1177 rådgivningsstödet webb, som fungerar som medicinskt beslutsstöd för sjuksköterskor. Det pågår även utveckling kring sammanhållen planering på 1177 och digital hantering av invånares samtycken.
För vårdbolag innebär detta att digitalt stöd till patienten kan byggas i fler lager:
Rätt utformad kan denna typ av mjukvara minska antalet onödiga kontakter, höja patientupplevelsen och frigöra tid för vårdpersonalen.
Det tredje området är analys, uppföljning och beslutsstöd. Många vårdbolag sitter på stora mängder data, men långt ifrån all data är tillgänglig i ett format som går att använda för styrning.
När verksamhetsdata kan samlas in, struktureras och analyseras löpande öppnas nya möjligheter:
Här finns ofta stora ekonomiska värden. Ett vårdbolag som kan se var produktionen tappar fart, var resurser står outnyttjade eller var patientresan skapar onödig administration har bättre förutsättningar att både förbättra vården och stärka marginalerna.
Det är lätt att se digitalisering som en IT-kostnad. Men för vårdbolag är mjukvara utanför journalen i många fall en tillväxt- och lönsamhetsfråga.
Den operationella nyttan är relativt enkel att förstå: bättre planering, färre manuella moment, snabbare kommunikation och tydligare uppföljning. Men det är i kombinationen av dessa effekter som det verkliga värdet uppstår.
När administration minskar, scheman optimeras, väntetider synliggörs och patientflöden blir mer förutsägbara påverkas också ekonomin:
E-hälsomyndigheten lyfter att fungerande digital infrastruktur på sikt ska ge mer effektiva arbetsflöden och minskad administration. Inera pekar också på att digitala samtyckeslösningar kan frigöra tid för medarbetare. För privata och offentligt finansierade vårdbolag är detta centralt: varje tidsvinst i administration kan översättas till bättre patientservice, högre kapacitet eller lägre kostnad.
Trots stora möjligheter är integration fortfarande en av vårdens största utmaningar. Problemet är inte att det saknas mjukvara. Problemet är att systemen ofta har svårt att fungera tillsammans i praktiken.
En grundutmaning är bristen på gemensamma informationsmodeller, kodverk och terminologi. Socialstyrelsen arbetar därför med nationell informationsstruktur och terminologier som Snomed CT, just för att information ska kunna bli entydig, jämförbar och användbar mellan olika system.
Om ett planeringssystem, ett analysverktyg och ett journalsystem beskriver samma sak på olika sätt blir integrationen snabbt dyr och svår att underhålla. Tekniskt kan systemen ibland kopplas ihop, men verksamhetsmässigt uppstår ändå friktion eftersom data inte betyder exakt samma sak överallt.
Många vårdverksamheter arbetar fortfarande i komplexa och delvis äldre systemmiljöer. Ineras Nationella tjänsteplattform är ett viktigt steg för att minska behovet av punkt-till-punkt-integrationer, men den bygger samtidigt på att systemen kan anpassas till definierade tjänstekontrakt.
I praktiken innebär det ofta att nya lösningar måste anpassas till gamla tekniska förutsättningar. Resultatet blir längre införandetider, högre integrationskostnader och större beroende av specifika leverantörer.
För vårdbolag som vill agera snabbt kan detta bli ett reellt tillväxthinder.
I vården räcker det inte att information kan delas. Den måste delas på ett sätt som uppfyller krav på sekretess, behörighet, loggning, samtycke och spårbarhet.
IMY betonar att behörigheter ska bygga på behovs- och riskanalyser och att vårdgivare måste följa upp hur åtkomst tilldelas och används. Därtill kommer regler kring sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation, patientinformation och loggning.
Det gör att integration i vården inte bara är en teknisk implementation. Det är också ett arbete med styrning, processer och regelefterlevnad. För många vårdbolag är det här en större tröskel än själva tekniken.
Det finns också en praktisk risk: att nya stödsystem införs utan att bli en naturlig del av arbetsflödet. E-hälsomyndigheten har framhållit att vårdpersonal inte ska behöva arbeta i ytterligare ett system om nyttan uteblir.
Detta är en avgörande insikt. Om ett vårdbolag lägger till flera fristående lösningar utan tydlig integration ökar komplexiteten snarare än effektiviteten. Då försvinner ofta den affärsnytta som var tänkt från början.
För vårdbolag som vill stärka både verksamhet och ekonomi finns det några tydliga slutsatser.
De vårdbolag som lyckas bäst framöver kommer sannolikt inte att vara de som inför flest digitala verktyg. De kommer att vara de som skapar ett sammanhållet digitalt stöd runt journalen, där varje system bidrar till ett bättre arbetsflöde och ett starkare ekonomiskt resultat.
Svensk vård rör sig mot en framtid där journalsystemet fortfarande är centralt, men där den verkliga utvecklingen sker i lagret runt omkring det. Där finns möjligheten att förbättra tillgänglighet, frigöra tid, minska administration och skapa bättre ekonomisk styrning.
För vårdbolag innebär detta en tydlig strategisk möjlighet. Mjukvara utanför journalen är inte längre ett komplement. Den är en avgörande del av hur verksamheten utvecklas, effektiviseras och växer.
Den stora utmaningen är inte att hitta fler digitala lösningar. Den stora utmaningen är att få dem att fungera tillsammans.
Fredrik Mannheimer
Country Manager Sweden
Vitec Acute
Källhänvisningar